Jennifer

Vilken otrolig lycka, varje onsdag ska jag iaf vara på finaste Baba sonic, lite skabbigt och konstigt indiefolk men billig öl. Åh, och vilken musik.

och när dem spelade håkan...lycka, ååh så lycklig som jag var då...kunde inte sluta le för att jag mådde så bra.

Kristina tog för sig och det blev jag ännu lyckligare av och jag hittade en man med mustasch och krulligt hår. lite halv häftig sådär.

inte ens när jag tog mig en walk of shame morgonen efter mådde jag dåligt..utan när jag vandrade genom söders vackra kvarter blev jag ännu lyckligare. nästan barca lycklig. om man nu kan må så bra igen?

annars har jag inte haft mycket för mig, bara stått och skämts på jobbet.

ikväll skulle jag egentligen ölat med otto och janne men nu när jag sitter här med the tough alliance i hörlurarna så känner jag inte alls för att göra annat än att lyssna klart och sen bara ta det lugnt.

Idag försvann allt det nervösa, det flög iväg bort med alla gråa moln. Jag bryr mig inte längre. Gråter av lycka!

Hela världen är så underbar och man är korkad, tom och glad!

PUSS