Jennifer

jag har precis som en gammal
 kvinnar glömt hur det känns att leva
hur man älskar och förlåter,
gråter och hatar tills det lilla hjärta man har kvar nästan spricker.
jag har suttit som i en glasbur,
levt mitt liv som en levande död och plågat mig själv med att inte känna.
likt en zombie,
utan hjärta vandra runt
på stockholms gator
med livet i tankarna
men inte livet med mig.
det lämnade jag ilsket på någon
annan del av den här jorden.
fanatiskt har jag letat men inte hittat.
men innerst inom mig vet jag vart jag har lagt det,
i mitt iskalla hjärta, lika kallt som en vinternatt göms
det som fanns förut.
Och jag kommer tillbaka då det slutar blåsa
och mitt ishjärta tinar..
blir lika rött som blodet som forsar genom vår kropp.
en sommarnatt för länge sen dansade jag hem,
på kullersten med högaklackar
väckte alla runt omkring mig med min egna melodi.
då fanns kärleken och jag med.
ditt blod genom mitt och jag har aldrig varit så varm som då.
jag vet inte vad jag väntar på men jag hoppas mitt hjärta snart tinar,
för jag har många gånger
gått miste om lycka på grund av mina frånvarande känslor.
jag har varit känslomässigt störd,
det blev jag för en lång tid sen,
kanske redan när jag var liten och dum.

vad är kärlek?lycka?
idag likadant som förr?